Depp eller pepp, det är frågan

Ibland är oturen framme och det blir inte som man tänkt sig. Samtidigt får man vara glad och tacksam att det inte blev värre.

Igår var jag på väg till mitt kontor för att vara med på ett digitalt möte men behövde kolla en sak. Jag gjorde en tvärvändning för att gå tillbaka, tog sats för att gå framåt och vips så försvann mattan under mig och jag föll handlöst i stengolvet.

Det gjorde så ont i armbågen att jag var nära att kräkas och de som kom och tittade till mig sa att jag var lite blek om nosen. Jag förstår att jag inte tänkte rationellt när jag sa att jag tar bilen hem för att sen ta mig till vårdcentralen. Jag blev tillsagd på skarpen att jag inte fick köra bilen hem så jag blev hemkörd och min pappa körde mig direkt till akuten.

Där kom jag snabbt in men det dröjde rätt länge innan jag fick göra första röntgen, det var många halkolyckor igår förstod jag.

Efter den andra röntgen, skiktröntgen, var det klart besked, operation behövs och i väntan på den skulle jag få gips. Röntgen visade nämligen att armbågsskålen (jag brukar kalla den för knöl) har gått sönder och är i minst tre delar.

Lite ynklig måste jag erkänna att jag kände mig, ruggigt ont, gips och operation någon gång, förhoppningsvis i veckan. Dessutom kommer jag inte kunna dyka på ett tag 🙁

Som tur är jobbar en av mina bästa kompisar på SkaS och när hon klev av sitt pass kom hon till mig och kollade läget. Tårar och sedan skratt gjorde dagen lite lättare och jag fick skjuts hem.

Inser efterhand nya utmaningar, gips som inte får bli blött medför inplastning av armen, jag får inte köra bil, jag har inga kläder som passar längre förutom linnen vilket blir lite kallt just nu…

Är det någon som har fiffiga tips på lättsamma kläder mottages det med glädje!

Men som sagt, det kunde varit värre. Tänderna kunde blivit utslagna, båda armbågsknölarna sönderslagna eller något annat tokigt.

Så depp eller pepp? Jag väljer PEPP!