Karola

Nu är kommunledningen i full fart med företagsbesök igen och senaste besöket var hos Veronica och Morgan Nyman på MorganNymanAB i Häggum som gör villavagnar.

Det är ett familjeföretag som de startade för 15 år sedan och de har idag 15 anställda. De har både fabriksnya och begagnade vagnar och de egentillverkar ungefär 20 vagnar per år och resterande köper de in från andra företag.

Vi fick en rundvandring för att titta på några av de vagnar de har i lager och jag måste säga att jag är imponerad. För ungefär 40 år sedan var jag inne i några villavagnar och jag kan väl säga att det har hänt otroligt mycket sedan dess.

De flesta av villavagnarna ligger på 40 m2 men de finns från 30-96 m2 säger Morgan. I våra egentillverkade vagnar har alla vattenburen golvvärme och en luftvärmepump. De tillverkas i tre ”arbetssektioner” där man i den första gör stommen, nästa målas vagnen och i sista sätts kök och annat på plats. Vi köper in virke och monteringsjobb vi inte gör själva från lokala företag och tillverkningen tar ungefär tre veckor, säger Morgan.

Vilka köper en villavagn? Det är olika, en del vill ställa upp den på en camping medan andra behöver ett extra hus på tomten. När kunden bestämt vilken vagn de vill ha ser vi till att den kommer på plats. Det kan vara lite marigt om marken är väldigt ojämn eller om det är klippigt och smalt men vi har hitintills inte behövt ge upp, säger Morgan nöjt. Vi har även service på villavagnar och ett samarbete med campingar för att ge bra service till våra kunder.

De är ledande i Sverige och ungefär 100 vagnar säljer de under ett år och vi har leveranser från norr till söder säger Veronica.

Och jag kan förstå varför när jag varit inne i några av vagnarna. I de lite större finns två sovrum, två badrum, ett fullt fungerande kök med kyl, frys och diskmaskin. De är trevligt och smart inredda för att man ska få plats med mycket saker på en trots allt liten yta. Å andra sidan, en vagn på 96 m2 är större än många lägenheter.

Tack för ett intressant och givande besök!

Under 20 år har Centerpartiet i Falköping delat ut pris till Årets kvinnliga företagare på internationella kvinnodagen.

I år gick priset till en härligt positiv och inspirerande kvinna, Annalena Brage, Knäck & Bräck i Östra Tunhem.

Motivering – ” I år går priset till en kvinnlig företagare som driver ett företag på landsbygden. Företaget är ett familjeföretag som startade hösten 2008 i Östra Tunhem, en liten by beläget cirka en mil utanför Falköping.
Från att ha börjat i en småskalighet har företaget expanderat och man har byggt en produktionslokal i Östra Tunhem där man idag har produktionen.
Produktionen är olika typer av knäckebröd och skorpor som levereras såväl till det svenska kungahuset som till Harrods delikatessavdelning i London. Knäckebrödet skickas även till Tyskland, Hongkong, Norge, Schweiz, Finland och förstås Sverige, från Kiruna i norr till Falsterbo i söder.
Centerpartiet i Falköping är stolta att få dela ut priset till Annalena Brage på Knäck & Bräck. Hon är en stark kvinna och företagare som är en god ambassadör för Falköping, landsbygden och våra svenska bönders fina råvaror.”

När vi träffar Annalena berättar hon att företaget idag har två fast anställda och fyra-fem personer som hjälper till när det behövs. Vi är ett gott gäng och åldern är mellan 21 till 77 år säger Annalena med ett leende, vi har alltid roligt.

Vi är noga med våra råvaror och använder bara svenska, forntida krav-godkända sädesslag. Under ett år gör vi nog av med cirka 20 ton råg från Västgötarna och totalt är det 40-50 ton mjöl som passerar lokalen säger hon.

I sortimentet finns 15-20 olika sorters knäckebröd och ett gäng olika skorpor. Under en dag kan de producera 300 kilo knäcke och 350 påsar skorpor när det går för fullt. Dessutom handpaketeras allt så det är verkligen hantverk från början till slut.

Förutom att de har sitt eget varumärke på knäcke och skorpor bakar de även till andra företag som sätter sitt varumärke på produkten, så kallat private label. Men vi är oerhört noga med att det är svenska råvaror som används även om det inte är vårt varumärke som de säljs under. Vi behöver vara rädda om våra lantbrukare för de är viktiga säger Annalena.

På frågan vilken som är den största lärdomen under åren svarar Annalena att inget går så lätt som man tror. Men jag har en fantastisk familj, goda vänner och underbara grannar som hjälper till när det behövs.

Men nu är vi på gång att utveckla företaget ytterligare säger hon och ler och vi förstår att det är spännande saker på gång.

Dagen till ära blev det fika på både gott knäcke, skorpor och tårta, riktigt mumsigt.

Stort grattis och lycka till i framtiden!

Idag har mötena avlöst varandra, från klockan 08.00 till 19.00. Intensivt, intressant och roligt. Man kan säga att hela dagen varit ”just-in-time” precis som jag brukar ”leva”.

Dagen började med näringslivsråd där vi från kommunledningen träffar representanter från olika branscher från näringslivet. Det är värdefullt att vi träffas för att få en bild över t.ex. konjunktur, arbetsmarknad och andra aktuella frågor från respektive område. Men även att vi från kommunen kan berätta om vad som är på gång och att vi kan få och ge inspel till varandra.

Idag var även Niklas Pettersson från Arbetsförmedlingen med och berättad om deras arbete, både det som görs och omställningsarbetet de står inför.

Det är viktigt att vi jobbar tillsammans för att kunna matcha personer till de jobb som finns, sa Niklas. Vi har ett uppdrag att matcha och jobba med utbildningar för människor som är långt ifrån arbetsmarknaden. Det är också viktigt att man ser över de krav man ställer vid en anställning eller riktad utbildning så att inte kraven ”fäller krokben” för det man önskar. Om man kan minska kraven något och se till det som verkligen är viktigt kan man få träff på betydligt fler människor som kan vara aktuella. Intressant!

Den här dagen var vi på Vilhelmsros gårdscafé och vi avslutade med en god lunch tillsammans.

12.30 var det dags för nästa möte, samråd för lokalt folkhälsoarbete där vi bland annat gick igenom verksamhetsberättelsen för 2019 och fick återrapporter från de aktiviteter som vi beviljat pengar till.

En av återrapporteringarna var från psykiatriveckan som arrangeras vecka 43 och är ett samarbete mellan Skaraborgs sjukhus, Falköpings kommun, Ållebergsgymnasiet och samrådet för lokalt folkhälsoarbete. Under den här veckan har man haft olika föreläsningar som handlat om psykisk ohälsa och hur man kan jobba för att motverka detta. 2019 var det ungefär 3000 personer som kom. I år är det 10-års jubileum och planeringen är i full fart och idag tog vi beslut om att delfinansiera även årets vecka.

Vi tog även beslut om pengar till upprustning av vandringslederna på Ålleberg. Det känns riktigt bra för det är fina vandringsleder även på det här berget.

När vi var klara var det snabbt iväg till nästa grej, möte med riksdagsledamöterna Rickard Nordin, Centerpartiets talesperson i klimat- och energifrågor och Ulrika Heie, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet.

Rickard är på besök i Skaraborg och han var i Skövde på förmiddagen och i Falköping på eftermiddagen. Vi gjorde ett besök på TBN, GreenLog och Skaraborgs Logistikcenter. Att kunna ställa om transporter från lastbil till tåg är en viktig del i att minska negativ miljöpåverkan.

”För att klara klimatutmaningen måste transporterna ställa om. Det kan inte betyda att vi slutar handla varor, däremot behöver logistiken bli smartare och grönare. Där är de lokala företagen viktiga och därför vill vi tillsammans samtala om hur vi gemensamt kan göra insatser för omställningen” säger Rickard Nordin

Efter en och en halv timma fick jag rusa, dags för nästa uppdrag…diplomering av gym som jobbar mot doping och för 100% ren hårdträning. Gym-anläggningarna och Ållebergsgymnasiets idrottslärare har gått utbildning inom ”PRODIS” – prevention av doping i Sverige som är ett nationellt nätverk som arbetar för att förebygga och minska användningen av anabola androgena steroider och andra dopingpreparat.

Det här är ett viktigt arbete på många sätt för det hör även ihop med kommunens arbete med social hållbarhet, trygghetsfrågor och arbetet mot våld i nära relation.

De som diplomerades idag var Energi Träningscenter, Fitness World och Ållebergsgymnasiet. Grattis till er och bra jobbat!

Under våren kommer ytterligare utbildningar genomföras och då kommer de övriga anläggningarna få möjlighet att gå.

Dagens sista möte var med majoritetspartierna där vi diskuterade aktuella frågor och saker som vi behöver utveckla under året eller de kommande åren. Riktigt bra samtal med många bra idéer.

Kan bara konstatera att det återigen varit en bra och givande dag men nu är det dags att ta kväll och ge mig ut i snön. Kanske ska jag göra en liten snöängel 🙂

Det sägs att hunden är människans vän men jag måste allt säga att även katten är det. Oavsett hur man ser ut, vart man kommer ifrån, ung eller gammal så blir man alltid välkommen av ett husdjur.

Är man ledsen blir man tröstad, är man frusen kan man bli värmd och när det vankas mat är man alltid extra omtyckt. :-). De är gärna med och jobbar dessutom…sen kan man diskutera om de är till hjälp eller till ”stjälp”.

Att man dessutom kan få sig härliga skratt gör ju inte saken sämre och jag kan inte för mitt liv förstå varför de väljer att sova på de mest obekväma platser de kan hitta.

Men visst är de härliga de små liven? <3

Hörde att det var husdjurens dag idag men den är tydligen inte förrän i oktober men jag tänker att man ska uppskatta sina små djur varje dag så det fick bli idag:-)

Vad mycket man skulle hinna då 🙂 men samtidigt är det nog tur att det inte är så. Om vi blir utbrända och sönderstressade av allt vi ska göra under 24 timmar skulle det nog bli än värre med 48.

Men det händer mycket i vilket fall. Under de senaste veckorna har vi invigt Tåstorps demenscenter och utbyggnaden av Mössebergsskolan. Vi har haft budgetupptakt där även arbetet med Agenda 2030 intensifierades.

En ny kommundirektör har anställts och intervjuer påbörjats för att rekrytera förvaltningschef för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg.

Jag har varit på distriktsmöte med partiet, haft telefonmöte med Falköpingskretsen och varit på kretsårsmöte i Gullspång. Dessutom har jag varit på Rotary´s utbildning för kommande presidenter och sekreterare.

Som vanligt har vi haft beredningsmöten som handlat om kommunens utveckling och bokat in nya möten där vi ska prata ortsutveckling, bland annat i Floby. Andra möten har handlat om kommunala lokaler och byggnader, förberedande möte inför samrådsmötet för folkhälsofrågor och mycket annat.

Ett område som finns med i majoritetens överenskommelse är att se över möjligheterna att få fler verksamheter att samverka och hitta synergieffekter samtidigt som Stentorp utvecklas som ort. För att kunna starta upp arbetet var vi på ”studiebesök” i Stenstorp för att se hur lokalerna är. Bland annat var vi på Dahlenmuseet, Gunvor Johdets bonadssamling och Dalenium.

Så här ser de flesta av mina veckor ut, ganska spretiga och jag tycker verkligen att det är intressant och roligt för att det är så varierande. Men som sagt…48 timmar på ett dygn hade varit bra emellanåt.

Imorgon är det Alla hjärtans dag och i Falköping har man gjort det extra fint med soffor med ett hjärta. De finns på Stora torget och på Ranten, sitt gärna där en stund med någon som betyder lite extra.

Tack till er som gör det extra fint och trevligt runt om i kommunen.

I torsdags åkte jag till Uppsala för att vara med på Centerpartiets kommundagar. Med 700 centerpartister blir det alltid intressanta dagar med många samtal, tips och idéer som man kan ta med sig hem.

Under de här dagarna har vi fått information, samtalat och varit på föreläsningar inom många olika områden.

Det har bland annat handlat om rapporterna ”Motståndskraft och Värnkraft” och hur totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att klara ett väpnat angrepp och klara tre månader i kris. Idag är det 4000 som gör värnplikt men målet är att 8000 personer ska göra det framöver. Mellan 2021-2025 ska försvarsmakten få ökat budget med fem miljarder per år.

Det har även varit seminarium om de utmaningar kommunerna står inför när det gäller demografin. 2040 kommer personer över 80 år ökat med 40-80% och arbetsföra personer minska med 10-20%. Det kräver att vi tänker och jobbar på andra sätt än vi gör idag för att kunna ha den standard och service vi är vana med.

I januariavtalet finns regelförenklingar med som en del i överenskommelsen liksom att strandskyddet ska ses över. Det behövs verkligen för även om vi inte har så mycket sjöar i Falköpings kommun har vi bekymmer med strandskyddsreglerna.

Under torsdagseftermiddagen träffades kommunalråd från hela landet en del av våra samtal handlade om klimat och miljö, hur man kan minska sjuktalen i kommunerna och hur man snabbare kan få nyanlända i arbete.

Många av kommunerna jobbar med Agenda 2030 i sitt miljöarbete, precis som vi i Falköping gör. Någon kommun ”hyr” ut tak till företagare som vill sätta upp solceller och många jobbar med biogasanläggningar.

En kommun jobbade på ett annat sätt med nyanlända personer för att de snabbt ska få jobb och kunna försörja sig på egen hand. Under ett år har de två dagars språkundervisning, två dagars praktik och en dag samhällskunskap. Det gör att de kan träna språket på arbetsplatsen samtidigt som de får arbetserfarenhet. Klokt!

Fram till 2026 kommer vi behöva 130 000 fler undersköterskor. Utan undersköterskorna stannar vården och de får verkligen inte den uppskattning de är värda, säger Anders W Jonsson.

I samband med kommundagarna presenterar Anders en satsning på undersköterskorna, ett så kallat ”undersköterskelyft”. Det är en satsning på 400 miljoner kronor/år för att förbättra arbetsvillkoren för undersköterskorna. Det handlar om att man ska kunna vidareutbilda sig till specialistundersköterska med full lön. Satsningen motsvarar betalt utbildning för 1700 nya undersköterskor. Men vi vill också genomföra en standardisering på utbildningarna för att stärka och uppvärdera yrket.

De seminarium jag var på handlade om effektiv integration, en skola för alla och en arbetsförmedling som fungerar i alla kommuner.
När det gäller effektiv integration fick vi höra hur tre kommuner arbetat med Etableringslyftet för att få fler människor i arbete eller som studerar.

En skola för alla handlade om att elever lättare lär sig om de har fysisk aktivitet under dagarna. Det kan vara rastaktiviteter, stimulerande saker utmed skolvägen eller aktiv inne- och utemiljö som gör att barn och unga vill göra saker.

En annan sak som diskuterades mycket under dagarna var statsbidragen. Kommunerna får både generella och riktade statsbidrag och de senare åren har de riktade ökat och de generella minskat. Det här ställer till det för kommunerna på många sätt. Det är stor variation på vad man behöver göra i kommunerna och med riktade statsbidrag finns det kommuner som inte kan eller orkar ansöka om extra pengar. Dessutom kan dessa pengar helt plötsligt tas bort från ett år till ett annat och det gör att det blir svårt att planera verksamheten.

Riktade statsbidrag blir en ”uppifrånstyrning” som egentligen går stick i stäv med den tillitsutredning som regeringen har gjort där man lyfter vikten av att ha tillit till kommunernas arbete. I Falköping skulle vi gärna se mer generella statsbidrag för vi vet bäst vart pengarna gör nytta. Vi får se om det blir någon skillnad framöver.

Men nu är jag på väg hem, lite sliten efter intensiva dagar men även energipåfylld efter att träffat många härliga människor från hela Sverige.

…och fortfarande aktuellt. Idag är det 75 år sedan som fångarna i koncentrationslägret Auschwitz befriades och omvärlden fick se vad 12 år av nazistiskt styre hade skapat. Det var, och är, fruktansvärda bilder som visades och som vi förfasade oss över men vi kan ändå inte till fullo förstå vad de hade fått vara med om.

Auschwitz-Birkenau var ett kombinerat koncentrations- och förintelseläger som bestod av tre stora lägerkomplex och var det största och mest brutala nazityska lägret

Förintelsens minnesdag är en internationell minnesdag för Förintelsens offer och är till för alla som kämpar mot intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Jag och min dotter var i Auschwitz-Birkenau för fem år sedan och det var en otroligt obehaglig känsla redan när vi stod i kö för att komma in i lägret. En av känslorna som infann sig var att för 70 år sedan stod många människor som vi, väntande…skillnaden var att många av de människor som då väntade inte skulle komma levande därifrån. Och de som lyckades överleva skulle ha upplevt fruktansvärda saker som aldrig kan glömmas.

När vi gick genom lägret och såg alla dessa hus där människor levt, blivit torterade och dödade fylldes jag av både sorgsenhet och ilska. Så mycket ondska som människor blivit utsatta för.

I ett av husen kunde vi se en ”monter” som löpte utmed en hel vägg och som var fylld med hår. På andra sidan en lika lång ”monter” med skor från människor som funnits i lägret.

Ett av de andra husen hade rader av fotografier på väggarna. Det var foton som visade vem det var, när de kom till lägret och när de hade dött. Många av dem levde enbart i några få månader, vissa bara några veckor. Om jag förstått rätt togs det inte några foton i slutet för man hade fullt upp med att döda människorna som fanns där.

Mellan två av husen hade man ställt upp en ”extravägg” där man kunde rada upp människor som skulle skjutas. Kulor fastnade i extraväggen och på det sättet lämnades inga bevis i stenväggen som fanns bakom. Så kallt och uträknande!

Till sist kom vi till gaskamrarna i Auschwitz…Alla rivmärken som fanns i väggarna och i taken visar på vilken panik och ångest det måste varit för alla människor som hamnade här. Och vägg i vägg låg sedan ugnarna för att det skulle vara snabbt och smidigt att bli av med liken. Det var sån fruktansvärd upplevelse trots att jag visste att vi kunde gå därifrån.

En liten bit bort låg Birkenau som tåget gick till och som vi också sett bilder från. Jag hade inte förstått hur stort område Auschwitz var innan jag såg det men Birkenau var ännu större, det var enormt stort.

Här kunde vi gå in i ett av husen där människorna bodde. Det var kallt, dragit och såg ut som ”lagerhyllor” kan se ut i dag. Och tyvärr var det kanske så nazisterna såg på alla dessa människor som de torterade, dödade och gasade ihjäl.

Här fanns de stora brännugnarna för de behövde mer kapacitet för det var så många människor som gasades.

Vår guide berättade att de människor som jobbade vid gaskamrarna och ugnarna inte fick komma in i lägret igen för då kunde de berätta vad som hände utanför boendeområdet.

Och tänk dig känslan när någon du älskar kommer för att ”duscha” och du vet vad som ska hända, att du om en stund ska bära ut någon du älskar för att kasta hen i ugnen…Det är inget någon av av oss vill vara med om tänker jag.

Det var många tårar som föll under det här besöket och jag kommer alltid minnas det vi fick se och höra om.

Ungefär 1,3 miljoner människor deporterades till Auschwitz-Birkenau, varav 1,1 miljoner räknades som judar av nazisterna. Omkring en miljon av dessa mördades i lägret, de flesta av dem gasades ihjäl. Dessutom mördades många andra i lägret, polacker, romer, sovjetiska krigsfångar och andra nationaliteter.

Allt började på tidigt 30-tal med ett parti som till en början stack ut för mycket och sågs som ”icke rumsrena”. Senare tog de på sig ”kostymen och kammade till sig” och blev demokratiskt valda och etablerade partier började säga att man behövde ju trots allt prata med dem, de var ju demokratiskt valda.

Man började särskilja människor, det blev vi och dem. Känns detta igen?

Det är många som sagt att vi ska lära oss av historien, att det aldrig ska upprepas. Låt oss hjälpas åt med detta, tänk klokt.

Och låt oss hedra alla som dog i förintelsen men även de som överlevde. Stort tack till Hedí Fried och alla andra som orkar berätta och kämpa för att historien inte ska upprepas.

Under jul och nyår har familjen varit på resa till Tanzania och Zanzibar. En fantastisk resa med närhet till naturen och många intryck. Men jag är också tacksam för det vi har i Sverige samtidigt som jag inser än en gång att vi är ganska ”bortskämda”.

Resan började med en bilfärd från flygplatsen till vår första ”camp/lodge”. En resa som skulle ta fem timmar men som tog sju timmar på grund av vägarnas framkomlighet. Det var gropar som var halvmetersdjupa och fyllda med lera eller vatten. Vid ett ställe hade sex lastbilar antingen kört i diket eller satt fast i leran och jag trodde inte vi skulle kunna ta oss förbi. Men en duktig chaufför och en bra bil fixar det mesta.

När vi hade 100 meter kvar till campen körde vi trots allt fast och jag kan förstå varför. Det var halvmetersdjupa ”sjöar” av lervälling som fyllde framfartsvägen men återigen så lyckades vår chaufför Issa se till att vi kom loss. Tack för det!

På kvällen var vi ute på Rufijifloden och kollade in fåglar, krokodiler, ödlor och flodhästar. Helt fantastiskt att kunna titta och lyssna på noshörningarna som bara var 10-20 meter från oss.

Tidigt morgonen efter vaknade vi med ett ryck, jag trodde de rev tältet vi bodde i för vi vaknade av ett ”brak” men det visade sig att det bara var aporna som tyckte vi sovit nog. Ny dag, nya möjligheter – dags för en heldag i Selous nationalpark.

Eftersom det regnat ovanligt mycket under senhösten i Tanzania var det väldigt grönt och fint men det gjorde också att det var svårt att se djuren. Det medförde att det blev lite som en ”sport”, vem hittar djuren :-). De första djuren vi fick se var en Impala (en afrikansk antilop) och lite vårtsvin. Lite senare fick vi syn på tre elefanter men det var så mycket träd och buskar i vägen så vi bara såg ryggarna på dem. Men ändå, vi hade sett elefanter 🙂

Under dagarna i Selous lyckades vi se många fler elefanter, giraffer, Impala, chimpanser, vårtsvin, zebror, vildhundar som tydligen inte var så vanliga och lejon. Förutom de stora djuren såg vi färgglada fåglar, fina fjärilar och vacker natur.

Dag tre var resdag, vi skulle ta oss till nästa nationalpark, Mikumi. Resan var ungefär nio mil men tog nästan åtta timmar på grund av vägarna. Men det var en häftig resa! Det var smala vägar med gropar och ibland var delar av vägen försvunnen. Vi åkte genom byar och såg hur befolkningen bodde och jag får säga att trots fattigdom upplevde jag en stolthet och energi hos invånarna som gjorde mig glad. Det är obligatorisk skola från sju år vilket är bra och barnen såg ut att må gott.

När vi kom fram till parken möttes vi av en helt annat natur, här var det verkligen savann. Det gjorde att vi såg djuren mycket bättre och det var verkligen mängder av djur. Tänk er att ni ser 20-30 giraffer eller elefanter i klunga. Eller giraffer, zebror och antiloper tillsammans i grupp. Eller 100-200 bufflar som tittar på dig eller ett gäng bufflar som har grottat ner sig i gyttjepölen som vi kan se våra grisar göra. Det var otroligt mycket intryck under dagarna.

Första natten i Mikumiparken vaknade jag av ett dovt ”morrande” och det visade sig på morgonen att det var lejonen som hade jagat i närheten under natten. Då kändes det verkligen nära och på riktigt.

Lite extra roligt var det att vi även såg schakaler och en pytonorm för de är tydligen lika ovanliga som vildhundarna.

En av mina topp fyra är faktiskt gamarna som vi såg när de satt och svalkade sig och tankarna gick faktiskt till gamarna i Djungelboken och scenen där de har tråkigt och ska hitta på något.

En annan sak som jag trodde hörde till filmens värld var uttrycket ”Hakuna Matata”- inga problem men det visade sig att det verkligen är ord befolkningen använder sig av. Först trodde vi att de skojade men nästan alla vi mötte började med Habari som betyder hej och sen kom Hakuna Matata.

Sen sägs det att lejonen är djurens konung men det får jag nog säga att de i vissa lägen inte levde upp till rollen. Vi såg två som låg utmed vägen och de var mer ”kattungar” än djurens konung där de låg och sov på rygg helt oberörda av att vi satt bara någon meter ifrån dem. Å andra sidan tyder det väl på att de inte kände sig hotade utan de vet att de är djurens konung.

Resan avslutades med några härliga dagar på Zanzibar som bjöd på sol, bad, snorkling och dykning. Tyvärr kunde jag inte dyka men det var härligt i vilket fall. Vattnet var dricksvattenklart, varmt och alldeles underbart att bada i när det inte var lågvatten. Utanför hotellet var det fina koraller, fina fiskar och sjöstjärnor så jag såg en hel del undervattensliv i vilket fall.

Men nu är jag hemma igen, fylld med massor av energi för ett nytt år!

God fortsättning till er alla!

Nu närmar det sig jul och ett nytt år med stormsteg men måste nog erkänna att julkänslan inte riktigt vill infinna sig…Jag saknar snön!

Sen går det fort till nyår och nu tar vi steget över till 2020-talet, undra hur det ska bli?

Men om vi ser tillbaka, hur mycket minns vi egentligen och minns vi vilket år det hände? Har gjort en liten tillbakablick som jag tänkte dela med mig.

2010 var året då den hemska jordbävningen på Haiti inträffade men även då prinsessan Victoria och prins Daniel gifte sig.

2011 är det nog många som minns den hemska dag då många unga människor dog på ön Utöya, så fruktansvärt! Och de som sett Game of Thrones såg det första avsnittet det här året. Låten Dancing on my own blev årets låt och dessutom fått utmärkelsen decenniets låt på Rolling Stone Magazin.

2012 firar drottning Elisabeth II 60 år som regent och spelet Candy Crush Saga släpps och blir facebooks mest spelade spel med 46 miljoner spelare varje månad.

2013 är det dags för nytt kungabröllop, prinsessan Madeleine och Chris O´Neil gifter sig och Sarah Sjöström vinner VM-guld i 100 meter fjärilsim.

2014 kunde vi se den största flyktingströmmen sedan andra världskriget, över 50 miljoner människor flyr från krig och tortyr.

2015 uppmärksammas Förintelsens minnesdag, 70 år sedan Auschwitz befriats och prins Carl Philip och Sofia Hellqvist gifter sig.

2016 väljs Donald Trump till president, forskare gör stora framsteg i kampen att hitta ett botemedel mot ALS och italienskan Emma Morano firar 117 år. Hennes tips till ett långt liv är två råa ägg om dagen, konjak och många år som singel…

2017 blev vi 10 miljoner invånare i Sverige och Metoo-kampanjen startade upp.

2018 härjade stora skogsbränder i Hälsingland, samtyckeslagen klubbades igenom i riksdagen och det blir en global överenskommelse mot plastartiklar.

2019 kom Januariöverenskommelsen till, katedralen Notre Dame brinner, svenska damlandslaget tar brons i fotbolls-VM och Greta Thunberg blir ”The person of the Year” av magasinet Times. Det är stort, men det är ju så att mycket av det Greta gör är stort och hon har verkligen fått genomslag världen över genom sitt engagemang.

Det här är lite kort om vad som hänt, mer berättar jag i radio Falköping när jag är julvärd i ett av programmen.

Men, jag tror vi alla behöver hjälpas åt för att vi ska få fler positiva och glada nyheter att se tillbaka på när vi går in i 2030-talet och jag tycker vi börjar nu.